« Home | B 2 » | B 3 » | B 4 » | B 5 » | B 6 » | B 7 » | B 8 » | B 9 » | B 10 » | B 11 »

B 1

1:1 Diktanalys

De flesta dikterna analyserades muntligt på lektionen så jag går inte fullt så djupt i denna skriftliga version...

1.

If I was a balloon I’d feel so special
Instead of just being old me
I’d be all pink and fluffy and have a smiley for a face
And be happy as a balloon can be

If I was a balloon I’d fly around the world
And see what there is to see
I’d follow the winds and circle the globe
Inspect every rock and tree

If I was a balloon I’d be quite happy
After all I’d be filled with gas
If I was filled with helium
I’d be of almost infinite mass

If we all were balloons we’d all be happy
No wars no pollution no trucks
No ice-cream no music no TV no friends…
Hang on a minute, that sucks!

If I was a balloon I’d be bored to death
Though balloons wouldn’t hurt a flee
The choice between human or round pink and fluffy
I think I’d rather be me

(Jonatan Fjellström)

Analys.
1. Sammanhang:
Dikten handlar som ni kanske märkt om önsketänkande och hur lätt det är att bara se en sida av problemen. "Allt skulle lösa sig om man gjorde såhär" men kommer sedan till insikt. Författaren hade ingen speciell tanke när dikten började skrivas men den blev sedan mycket djupare än tanken var från början.

2. Giltighet:
Ballongen är ju en metafor för lycka och de flesta männiksor strävar ju efter det eller en utopi där inga problem existerar. Strävan hävdar jag passar in på alla människor.

3. Rytm:
Versformen är den att andra och fjärde raden i varje vers rimmar på varandra. Rytmen blir därför väldigt enkel att följa och läsa efter.

4. Symboler:
Ballongen kan ses som en symbol för ett lyckotillstånd.

5. Ord och Fraser:
Alla ord i dikten är verkliga ord som finns inom det engelska språket. Dikten håller sig också till ett relativt trivialt språk med ganska enkla ord. På detta sätt kommer budskapet direkt och dikten blir lätt att ta till sig.

2.

Ur Den poetiska Eddan: 1200-talet Island:

VOLUSPA (VALANS SPÅDOM)

I skapelsens urtid Ymer levde.
Ej hav, ej strand fanns, ej svala vågor,
ej fasta marken, ej fästet ovan:
väl gapet av gap, men grönska icke.

Burs söner då bildade landen,
hävde ur djupen härligt Midgård.
Sol på stengrunden sunnan lyste,
och örter gröna ur jorden grodde.

Sol och måne från söder steg
på höger hand över himlaranden.
Solen ej visste vägarna sina,
månen icke den makt han ägde.

Stjärnor ej kände själva sin hemvist.
De rådande till sina rådsäten trädde:
stämma höll heliga gudar.

Åt natt och nedan namn de gav;
de skilde morgon och middag åt,
skymning och afton tiden att tälja.

1. sammanhang.

Dikten handlar om världens skapelse och hur allt kom till.

2. Giltigheten

För mig blir detta mer en myt än något verkligt. Det är en fin utbrodering om hur jorden kom till. Den blir tyvärr inte speciellt verklig för mig.

3. Rytmen

Rytmen flyter på bra trots att raderna inte rimmar på varandra.

4. Symboler

Alla saker framställs som väsen i sig men språket anser jag är väldigt konkret och metaforerna är inte så många som det verkar eftersom man faktiskt trodde att solen och månen var väsen t ex.

5. Ord och fraser

Språket är gammalmodigt, fullt förståeligt eftersom dikten skrevs för bra länge sedan. Men mycket hänger förstås i översättningen. Jag tycker språket lyckas med att låta högtidligt men ända verka enkelt.



3.

Martin Opitz (1597-1639)

Inga härar vinner striden
mot den makt som heter Tiden;
den bröt sönder var metall,
krona, spira den förödde;
men den sång som Skönhet födde
- Tid, den är ej din vasall.

1. sammanhanget

Dikten talar om hur små vi människor är jämfört med tiden. Tiden styr över oss men vi kan inte påverka den själva. Jag tror också författaren menar på att våra interna strider är så meningslösa jämfört med det stora.

2. Giltigheten

Just liknelsen med härar och strider stämmer kanske inte just på mig men temat stämmer in på precis alla. Alla kämpar vi mot tiden, inte minst i dagens tidsfixerade samhälle.

3. Rytmen

Rytmen är ok men blir förvirrande på slutet när radernas rim byter plats. Annars är dikten lätt att läsa och flyter bra.

4. Symboler

Metallen som för oss är en hård och beständig metall kan inte ens den rå på den mäktiga tiden. Liknelsen görs för att visa hur svaga vi egentligen är.

5. Ord och fraser

Språket känns högtidligt på något sätt. Nästan lite högtravande, men det kan ju vara för att visa vördnad.






1:2 Novellanalys

Pusjkin - Snöstormen


1. Historien handlar om Maria som älskar den fattiga fänriken Vladimir. Marias Föräldrar misstycker om deras förälskelse och förbjuder dem att träffas. Maria och Vladimir träffas i hemlighet ändå och planerar att gifta sig för att Marias föräldrar ska förstå hur mycket de älska varandra. På kvällen till bröllopet härjar en svår snöstorm och Vladimir åker vilse på väg till kyrkan, han kommer inte fram förrän nästa dag och då är ingen vid kyrkan. Maria väntade hela kvällen och råkar av misstag bli bortgift med en annan man som råkar passera förbi.
maria blir mycket sjuk efter det och Vladimir rycker ut i fält. Vladimir dör och Maria sörjer svårt sin förlorade kärlek. flera år senare kommer en ny man och försöker få maria att falla för honom trots att inga andra av de många beundrarna har lyckats. Maria faller till sist för honom, men då berättar mannen en mycket konstig historia om hur han kom till en by och hastigt råkade gifta sig med en kvinna som han inte visste vem det var. Maria inser direkt att det var han som hon gifte sig med den natten då Vladimir aldrig kom.

2. Historien känns mycket trovärdig med undantag för att en helt okänd man gått in i en kyrka och gift sig med en kvinna han inte känner. Hur många män skulle göra det? och hur kommer det sig att prästen och vittnena som Vladimir ändå pratat med inte märkte att det var en annan man.

3. Språket i berättelsen känns bra och lättläst och det flyter oftast riktigt bra. texten är ibland lite gammalmodig men det är inget man stör sig på.

4. Jag kunde inte riktigt hitta några tydliga symboler i berättelsen.

5. Huvudperson - Maria
Mentor - Vladimir
Fiender - Snöstormen och Marias föräldrar
Medhjälpare - Det finns vissa diskreta medhjälpare såsom tjänstefolket, prästen, vittnena och den gamla gubben i stugan.
Formbytare kan den nya friaren ses som.
Maria utvecklas på det sättet att hon lycka komma över sin stora sorg och finner ny kärlek på slutet.


Tusen och en natt - Sagan om Achmed

1.

Denna saga handlar om Sultaner, Prinsar, feer och andra magiska ting. Kärlek spelar en stor roll i denna berättelsen även om den är lite konstig när prinsessan älskar sina kusiner lika mycket och allt annat är lika mycket. Avundsjuka spelar också en roll i denna berättelse.

2.

Hisorien i sig är mycket osannolik och det är inte många situationer som man bokstavligen kan ställas inför men om man jämför denna berättelse med t ex den fornnordiska skapelseberättelsen så framstår denna som mycket trovärdig.

3.

Språket fungerar utmärkt och texten flyter på bra. Inte många svåra ord alls. Språket kan kännas lite gammalmodigt ibland men det tänker man sällan på.

4.

Paribanu kan tänkas symbolisera gud och hennes rike är paradiset. Den flygande mattan kan tänkas symbolisera frihet att röra sig var man vill.

5.

Achmed är givetvis huvudpersonen eftersom hela historien är uppkallad efter honom men ett framgår inte speciellt tydligt förrän efter prinsessan har räddats och pilen försvinner. man får en viss indikation på att han är huvudperson tidigare eftersom han alltid nämns sist i "treorna" som förekommer lite nu och då, och det gör oftast alla huvudpersoner. En sak som får berättelsen att verka lite stel är att Achmed inte utvecklas speciellt mycket genom historiens gång, man får sällan veta mycket om hans bakrund eller hur han är som person. Först i efterhand plockar man in element för att föra historien framåt t ex Achmed hade reatat någon för hans näsa och att Ahmed drömt om Paribanu innan han träffade henne, men detta kom först upp när han väl träffade henne...
Achmeds bröder fungerar både som fiender och medhjälpare i första delen av berättelsen när de tävlar och sedan hjälper varandra. Paribanu kan helt klart ses som mentorn i historien.

Rapphönan - Martin Hansen

1. Sammanhang
Novellen handlar om en familj som svälter. Familjen är för stolt för att visa det öppet. Istället för att sälja ut lite av sina tillhörigheter sitter dom hemma. En kväll ligger det en liten rapphöna utanför dörren. Familjen klär upp sig och tillagar en festmåltid på det absolut sista som de har.

2. Giltighet
Novellen har ingen giltighet för mig, jag tror inte att den har det för speciellt många i min ålder. Det är väldigt få svenska ungdomar idag som vet vad riktig hunger är. Men på den tiden som novellen skrevs var dess giltighet för befolkningen mycket större. I början på 1900-talet var det vanligare med svält i Sverige än vad det är idag, befolkningen hade också tidigare erfarenheter som levde kvar, idag har dessa erfarenheter av svält glömts bort.

3. Rytmen – tonfallet i texten
Språket är väldigt vackert, det är ibland lite jobbigt att läsa efter som att meningsbyggnaden är lite konstig. Texten är svår att läsa fort. Martin Hansen beskriver väldigt ingående detaljer i omgivningen, HUR vinden låter och HUR snön faller till marken.

4. Symboler
Jag tycker att berättelsen saknar symboler, den skulle kunna tänkas vara en symbol. Men det är inget jag håller med om. Det är snarare en tragisk berättelse om livet som fattig.

5. Roller och funktioner
Jag ser inte att det finns någon huvudperson i berättelsen. Det skulle i så fall vara familjen. Alla i familjen är lika oviktiga i handlingen. Det "viktiga" är att familjen sitter, är stilla och inte gör någonting åt deras situation.