B 9
9:1
Vad är det du säger?
Mäns språk
Det utmärkande för mäns språkanvändning är dess korthet och precision (går gärna rakt på sak), vilket ibland naturligtvis kan uppfattas en smula klumpigt och burdust. Svordomar används mer frekvent än i kvinnors språk. En teori är att männens språk i för dem intressanta samtal, gärna med nära vänner, ökar i hastighet och blir mer utsvävande. En annan teori föreslår att individer med ”bildtänkande” (detta är alltså en psykologis modell), medför allt snabbare utläggningar som den talande måste använda för att ”hänga med” i det inre bildspelet.
Användandet av ironi är mer skämtsam och inte ofta som kvinnors drypande sarkasm.
Kvinnors språk
Ineffektivt språkbruk, mer utsvävande och omsvepande än männens. Talet med nära vänner är ofta mycket mer känslomässigt och spontant präglat än männens. Språket är relationsinriktat och mer personligt än det vanligen är män emellan. Tempot vid ”kallprat” är snabbare än männens, det är sällan tyst vid ett sådant samtal, då rösterna tycks överlappa varandra mellan parterna. Det verkar som om kvinnorna snarare önskar att vädra sina egna åsikter snarare än att förstå den andra partens inställning, även om ett medhåll i en sådan situation skänker stor belöning.
Det karaktäristiska samtalsämnet är det angående andra personer i den nära omgivningen, varpå diskussionen erhåller en mycket fördömande natur, oavsett parternas verkliga inställning.
Man säger som bekant att kvinnor inte kan umgås i grupper om tre. Det är ett ypperligt exempel på hur skitsnacksituationer uppstår. Kort efter att en av personerna lämnat gruppen så tar skitsnacket vid och hon som tidigare så varmt varit delaktig i en gemensam diskussion talas det nu illa om vitt och brett. I det nya samtalet understryks den avvikandes fel och brister utifrån den nya ordningens nyvunna inställning.
Ungdomars språk
Tomma ord och modeuttryck (exempel ges speciellt från Härnösandstrakten) som ”soft”, ”chill”, ”ferre”, ”ligge”, ”dricke” osv. En annan avdelning är hämtade från spel och datavärlden. Exempelvis ”LOL” (laughing out loud) (uttalas numera ”låll”) ”ROFLMAO” (rolling on the floor laughing my ass off), ”WTF” (what the fuck), ”OMG” (oh, my God), ”FFS” (for fuck’ sake). De flest av dessa uttryck är kryddade med bokstaven F, som i de flesta fall betyder ”fuck”. Exempelvis ”OMFG!” som då betyder ”Oh, my fucking God!”
Ett spelrelaterat skrivsätt med många variationer där man låter siffror ersätta vissa bokstäver, här syns en variation:
(If you can read this you really need to get laid)
Svordomar, modeuttryck, skällsord och konstlade diskussioner är karakteristiskt för ungdomars språk. Sexuella skällsord blir allt vanligare, när man förut använde ord som ”djävel” eller ”as” används numera ord som ”bög” eller ”hora”. Typiskt är att de religiösa uttrycken ersätts med könsord. Detta har länge varit vanligt på kontinenten, och nu sprids de även till vårt land.
Varför uppstår språkklyftor?
Det finns många faktorer som spelar in i skapandet av språkliga skillnader mellan olika grupper. Samtliga faktorer härleds till den nära omgivningen, miljön, samt förhållandet till andra grupper. Språket kan i det senare fallet användas genom rena ordval för att visa sin ståndpunkt och understryka skillnaden mellan sin grupp och andra.
Familjen
Det första språkliga intrycket kommer ju ifrån ens familj. Det är där språket får sin grund, men den personligt språkliga prägeln uppstår vanligen utanför de familjära ramarna.
Nära bekantskap
Umgängeskretsarna har den absolut största påverkan på språkbruket. Där formas ens egna uttryck och modeord inom gruppen. Dessa är då utöver de mer generella ordtrenderna som är ledande inom staden. Ofta har gruppen gemensamma åsikter och värderingar vilka då avspeglas i språket. Jämför bara ett pack kommunister med en skara Lidingöbor. En viss statusskillnad kan även bli funnen bland olika grupper som markeras genom ett trendigt användande av språket.
Utbildning
Detta är även en punkt som hänger ihop med familj och bekantskapskrets. Om föräldrarna är akademiker och talar med ett fackligt språk så återges det vanligtvis hos barnen. Dessutom yttras kompetensskillnaden mellan grupper i det språkliga användandet. Politiker använder ett helt annat språk än samtida kassörer. Detta beror på antalet fackuttryck som behöver användas t ex under en dag på jobbet, vilket kommer att återspeglas i vardagslivet. Speciellt händer detta såvida man har en bekantskapskrets som delar samma yrkes- eller utbildningsnivå.
I gamla tider var detta en mycket vanlig företeelse, även bland lägre utbildningsnivåer, det vanliga exemplet är ”knoparmoj”, sotarspråket. Där har en yrkaskategori alltså utvecklat ett helt eget språk. Även svenska ”knallar” (resande handelsmän) har utvecklat ett eget språk.
Geografiska förutsättningar
